Several imposible things before dinner

I några veckor nu har vi hållit på med en antologi. Deadlinen var idag och nu är den skickad. Igår jobbade vi med den till halv tolv på natten. Jag är trött.
Jag har en analysuppgift att göra klart innan måndag. Jag måste packa innan söndag kväll, för på söndag natt sticker vi till Barcelona. Jag har lovat Karin att jag ska skriva brev till henne. Jag kan skriva brev till dig Fridavän också. Det blir kul. Sen efter Barcelona måste jag skriva kommentarer till cirka fem pers gånger tio sidor, för att folk har inte vett att skriva lite om de skriver dåligt utan då skriver de mer. Jag funderar på vad jag ska göra i höst och hur jag ska fixa det med sommarjobb och pengar i sommar.
Ikväll ska jag dricka vin med Sabina och Elin och sen ska vi gå till en fest som är i Gläntan.
Dessutom måste jag läsa ut en bok på trehundra sidor tills på torsdag nästnästa vecka. Jag känner mig inte alls stressad. Inte alls.
Klockan är 16.03 just nu när jag skriver det här. Vid fem är det middag och innan det ska jag har hunnit duscha och göra i ordning busken jag har på huvudet, min stolthet.
Det var bra i Uppsala. Jag sprang omkring med Camilla i bokhandlar och köpte en massa onödigt underbara böcker, så nu har jag inte köpt några böcker på bokrean. Jag gillar inte riktigt det här med att vara ekonomisk. Det är överskattat. Kanske.
Vid lunchen en dag försökte jag hålla nån kort filosofisk utläggning om värden och fenomen och existentialism. Jag insåg hur korkad jag måste vara. Jag läste ett kapitel i Främlingen och insåg att det egentligen inte gör någonting, om jag inte sätter något värde på det. Men det är just det jag gör.
Jag ser fram emot poesifestivalen då jag kan få visa upp dig på denna skola där jag känner mig lite dum och så kan du assistera mig om jag skulle råka hålla någon ohållbar utläggning om nått jag tror jag kan. Fördomar och kunskap är mycket lätta att blanda ihop har jag hört. Det kan också vara en fördom. Du får hjälpa mig i denna komplicerade filosofi, som sagt.
Vad ska jag göra?
Jag håller inte riktigt med om det där med tid. Fast jag har inga snygga argument för det.
Varför kan inte nåt som finns i våra huvuden finnas på riktigt enligt filosofin? Fantasier finns ju och samtidigt finns de inte, eller vad? Precis som tankar. Värden?
Har haft huvudvärk och varit väldigt trött denna veckan. Funderar på om det kan vara stressymtom. Eller detta soliga väder?
Jag har skrivit upp mig som vegetarian på skolan, fast jag är det inte helt, för nära jag är hemma äter jag lite kött. Hade jag stannat här ett år till med de människor som jag är med nu, hade jag slutat som vegan. Det är faktiskt inte så svårt. Stefan är ungefär som Jesus när det gäller att påverkar folk. Det är läskigt att jag och andra blir så påverkade.
Vad är det för sak som du äter som bidrar till regnskogsskövling? Då kanske jag ska återgå till mitt kött och argumentera att det är inte så mycket skillnad vad gäller klimatpåverkan.
Nu kanske jag kommer få nån sjukdom, nån vitaminbrist. Men vad fan, då återgång jag till att käk kött om det blir så. Jag äter hellre mat än piller. Jag är elak människa utan sympatier för mindre levande varelser, eller nått. Jag gillar bara inte att blir så påverkad. Fan.
Och jag som skulle hinna dusha. Skit. Jag måste göra det nu om jag ska hinna. Jag hade gärna skrivit lite till, men jag måste gå... Du vet, tiden som inte finns.
Jo, jag såg också Alice in Wonderland. I kväll ska jag footwackering.
I'm I going mad? Yes, I'm afraid so, but I'll tell you a secret. All the best people are.
Now. The six imposible things before breakfast.

skogsmullealexandra