Ju mer jag jobbar...

Ju mer jag jobbar, desto mer inser jag hur jag inte passa in där eller någonstans... och ju mer jag jobbar, desto mer inser jag att jag passar mer in i skolans värld, än där ute bland alla jobb... Ju mer jag jobbar destom mer inser jag vad jag måste göra för att inte bli olycklig och känna mig värdelös... En vecka kvar nu, sedan blir det sitta uppe på nätterna igen med tända ljus och klassisk musik och en dator som surrar och pappersblad som vänds och skrivs... Och sena kvällar då man rider ut och pratar med sig själv och hästen. Och sena monnar då man gör te och god ostmacka med tomat på. Jag vet precis hur jag vill ha det, och så ska det fan bli!

Någon annan hade väl kanske tagit Bibeln...

men veckans tema i bokfemsan är vilken bok skulle du vilja var den absolut sista boken du någonsin läste? (Det kan vara en bok man redan har läst eller kan det vara en helt oläst bok.)
Jag läser inte så mycket nu för tiden...men...jag antar utmaningen och...
kom igen, Harry Potter and the Deathly Hallows, kan jag inte bara dö ifrån, men om det nu blir så, så får väl någon vänlig själ besöka min grav och sträckläsa den för mig, om det nu skulle vara så illa.
Pride and Prejudice, för att jag älskar filmen och vill läsa boken innan jag dör.
Mrs Dalloway av Virgini Wolf, för att jag har velat läsa den länge. Men jag har bara kommit till "Mrs Dalloway said she would bay the flowers herself."
Och Bröderna Lejonhjärta. Någon annan hade väl kanske tagit biblen och läst den i sin dödsångest, och bett lite till gud då och då, men jag tar Bröderna Lejonhjärta och läser att "Det finns vissa saker som man måste göra, annars är man ingen människa utan bara en lite lort" och däri inkluderas även: att dö.
Kafkas Förvandlingen, och även där har jag bara kommit till första meningen, men hoppas att det kan bli fler, för jag gillar hans forsande sätt att skrivilidiva.
Och så skulle jag vilja läsa hela Ekon för Marina innan jag dör. För hon lär inte läsa den själv=).
Förresten.
Undra vilken bok som verkligen blir den sista?
För någon blir det ju.

Festivalgrej och HarryP.

Det är inte förens man står där som man kan förstå hur mycket folk det finns i världen. Och inte ens då förstår man. Men man får i alla fall en aning, för man förstår att man inte hade någon anning innan.
Vackra människor finns det. Och när allt blir musik och vi sjunger med då blir det så vackert att man får gåshud och man känner lycka sprudla hela kroppen igenom. När vi blev en... Musik, dunkande musik, som känns i hela kroppen, inne i kroppen, igenom kroppen, och alla människor!
Och snart, mycket snart, så snart så att man kan leva på det, ska jag gå på premiär. Och snart, ganska snart, så snart i alla fall så att man kan leva på det fram tills dess och så länge det tar att sträckläsa ca 600 sidor på ren engelska...och sedan smälta dem och kanske läsa om några gånger till. Vad tror ni?