Nu ska jag beskriva min situation:
jag är instalierad på mitt sudentrum sittande i min röda stol med min lapptopdator på skrivbordet med röd lampa vid sidan. lila gardiner (hurläckrasomhelst!) spelar musik, har gröna soffan i hörnet och skön säng som jag ska inviga i natt med silverfärgat överkast. Internet funkade, micro instalerad på rummet (jag är bortskämt barn), brunt litet bord med vit broderad duk och massa kakor på och så klart, mina gosedjur. haha!
Jag skulle läsa kapitel om vermått tills idag och helst kunna versmåtten sen också. Jag läste, men kunde inget alls. skitsvår svensk jävla text, kan inte profesorerna skriva på vanliga svenska, nej det kan de inte för att de är bildade och det måste visas, för ergo liksom, det sa de lärda för i tiden och betyder alltså på latin bara för att det skulle låta att de var bildade, jag vet inte vad man säger nu, nått på engelska säkert. så jag hade tänkt öva lite på versmåtten sedan.
uppsala universitets humanistiska centrum ligger vid en kyrkogård, det måste betyda något, vi pratade om symbolik idag i diktning, jag vet inte vad det kan betyda, men jag fick punka på bakdäcket på vägen tillbaka... hälfen av min grupp belv nervösa när de skulle säga sina namn... stackarna. antingen skäms de över sitt namn eller så blir de nervösa över att tala inför folk. vår lärare eller vad dess nu som sitter vid kartedern heter på universitetet heter var kul och lyssna på, jag gjorde febrila anteckningar men jag kan fortfarande inte allt om versmått, han sa att man inte allt nu, det är inte hela världen, nej men, jag måste säkert illa tvunget kunna det sen i alla fall för att få G typ. kul och kunna vad hexameter är i alla fall. funderar över att bli full på alkoläsk och bli sämst i klassen.
eller bäst, kunna allt.
haha, nu ska jag gör det jag har kommit hit för. plugga litteraturvetenskap. och längta hem.
puss och kram
måndag 1 september 2008
söndag 24 augusti 2008
Vätten är vacker ikväll.
jag är på bristningsgränsen, jag åker till uppsala i natt, när jag åker kommer jag tänka:
Vätten är vacker ikväll. En flicka gråter. Varför vet jag inte. Busschauffören är snäll och pigg för dagens ålder. Och jag, jag är trött för min ålder. Du vet det, kära Ylvavän. Kamratkompis. Du vet det. Att jag önskar att jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig, för att jag skapat mig en egen värld. Och hellre stannar där.
Vättens vatten glittrar vid Jönköping ikväll. En flicka gråter, Ylvavän. Hon gömmer sig i händerna för världen. Du vet vi är på väg någonstans, utan att vi vill det, allrakäraste. Vi vet inte vart, älskade. Vad ska vi göra? Kidnappa våra liv och begära lösen? Vad är våra liv värda, tror du, för dem? Åh, jag önskar jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig!
Jönköping är vackert ikväll och en ensam båt skvalpar på vågorna i Vätten. Allrakäraste, du vet det. Att jag önskar att jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig, för att jag blundar och inte vill se. Och är rädd i denna verklighet.
Vättens vågor slår mot stranden, Ylvavän. De kanske vill komma upp och vila sig, käraste? Jönköping glimmar i vattnet, som utströdda juveler i natten. Staden lyser. Älsklingsälskade, älskliingsvän.
Vätten är vacker ikväll. En flicka gråter. Varför vet jag inte. Busschauffören är snäll och pigg för dagens ålder. Och jag, jag är trött för min ålder. Du vet det, kära Ylvavän. Kamratkompis. Du vet det. Att jag önskar att jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig, för att jag skapat mig en egen värld. Och hellre stannar där.
Vättens vatten glittrar vid Jönköping ikväll. En flicka gråter, Ylvavän. Hon gömmer sig i händerna för världen. Du vet vi är på väg någonstans, utan att vi vill det, allrakäraste. Vi vet inte vart, älskade. Vad ska vi göra? Kidnappa våra liv och begära lösen? Vad är våra liv värda, tror du, för dem? Åh, jag önskar jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig!
Jönköping är vackert ikväll och en ensam båt skvalpar på vågorna i Vätten. Allrakäraste, du vet det. Att jag önskar att jag var barn igen, för då skulle världen förlåta mig, för att jag blundar och inte vill se. Och är rädd i denna verklighet.
Vättens vågor slår mot stranden, Ylvavän. De kanske vill komma upp och vila sig, käraste? Jönköping glimmar i vattnet, som utströdda juveler i natten. Staden lyser. Älsklingsälskade, älskliingsvän.
fredag 22 augusti 2008
Ansöker om att leva vidare
jag lovade kent igår att jag skulle skriva om honom här så nu hade jag tänkt göra det. han frågade vad jag skulle skiva, jag skrev att jag skulle skriva att han är lång och blond och därför syns han på långt håll när man kör förbi lindevallen med röd volvo. kent och jag ska titta på film någon dag, jag hoppas vi hinner göra det innan jag åker till uppsala. jag ska åka till uppsala och bosätta mig där som fattig gröt och nudelätande student i ett rum med dusch den första september. litteraturvetenskap ska jag plugga, får se hur det går, alla säger att det är jättekul, mamma säger att det finns en folkhögskola i nässjö. och att göteborg ligger närmare. ärligt talat vet jag inte varför jag valde uppsala. det är långt bort, de hade isländska, det känns som en seriös skola. undrar hur seriös jag är? blir jag tillräckligt desperat blir jag lärare. herregud! eller så gifter jag mig med en bonde eller en rik man och blir hemmafru. finns bara ett probelm. jag kan inte bli hemmafru. jag hatar att laga mat och jag skulle bli det grövsta deprimerad. jag vet inte... vad ska jag göra efter litteraturvetenskap i två terminer? flytta hem. söka skrivarkurs på nässjö folkhögskola, för att jag skriver för dåligt för att komma in någon annan stans... emn... sedan kanske jag blir desperat. och blir lärare. lärare blir man på jönköpings högskola. tror jag. nej, inte lärare. hjälparebetare. hjälparbetare, jobba för röda korset eller amnesti, bidra till en bättre värld eller vad fan som helst. författare blir jag bara om jag blir fruktansvärt desperat och råkar skicka in nått i fyllan. det är mitt svar på varför alla bra författare har alkoholproblem. konstigt bara att de bästa jag känner till är astrid lindgren och jk rowling.
coolt att ulla läste det där andra, hatkärlek till er alla, jag trodde verkligen att jag bara skrev till frida, därför kom allting från hjärtat, det gör det här med, i och för sig, på egen risk. det där med att jag ska ha utedass är sant, jag vill att mina ungar ska få uppleva den gemenskap som blir när man sitter uppradade alla fem på utedasset med dörren öppen och tittar ut på den gröna sommaren. det där med att jag ska låsa in min man där kommer aldig hända. jag är för snäll för det. däremot kommer jag hota honom med det på skoj, då kommer han säga att han hur lätt som helst skulle kunnat ta sig ut därifrån, men känner sig ändå rädd för jag har gett honom den där blicken som får alla att bli rädd för mig. den blicken går i släkten. själv blir man nästan imun. sedan kommer jag att känna mig som en elak människa och kommer börja laga maten själv och han kommer hjälpa till, annars hade jag inte valt honom, för det första. så är det.
varför jag skrev sådär om utedasset och min karl vara bara alexandraskämt, sånt som får folk att blir rädda för mig och som får frida och mig att skratta. ett så kallat inträdesprov för om du klarar av en relation med alexandra. ta det inte så allvarligt. ta det med en näve salt och en skyffel grus.
det var det här de kallade det verkliga livet när man gick i skolan. bostad, försäkring, jobb, bidrag, körkort, besiktning, ansökan...
varenda gång man skriver en ansökan så känns det som att man ansöker om att leva vidare. så känns det. innan man vänjer sig måste man kämpa tils man vänjer sig.
jag besiktade bilen för första gången igår, var orolig kvällen innan, blev nervös en halvtimme innan och var jublande glad efter, därför åkte jag till biblan och lånade en bok. jag tyckte jag var värde det. har börjat läsa ljudböcker, det är som att se en lååång härlig film. vill jag inte ha med språket utan bara historien, så blir det ljudbok, och om jag känner mig lat. vill jag ha med allting, språket, historien, meningarna, styckeindelningarna så läser jag långsamt från boken, njuter, som jag gör med gösta berling. jag ville inte läsa ut den för allting är så bra, vill bara njuta. men det var inte den jag lånade. jag lånade hundarna i riga. jag ska läsa de mankellböckerna har jag fått för mig, jag har bara sett filmerna.
innan visste man att det alltid skulle orda sig för då var ens liv inrutat, man vågade drömma. det är nu, nu man ska våga göra dem verkliga, men nu vet man inte om det kommer att ordna sig, för ens liv är inte längre inrutat.
man får ta sina chanser. ha lite driv. chansa. driva. hela tiden ansöka om att leva vidare. och hoppas på att det beviljas. annars lever man ändå. då blir man desperat. då slutar man kanske ansöka och slår sig in och fram istället. hej, jag råkar leva här, idiot. det är mitt liv, mitt.
får jag någon gång min röda stuga med vita knutar i skogen och senapsgult runt fodret kring fönstrena kommer jag vara nöjd och lycklig. en tekokare, rinnande vatten och el till min dator, kyl, frys, tvätt diskmaskin och värme och en kakelugn, då blir jag glad. träden nära huset och bara klippa gräset när jag har lust. jag vill ha det. men först måste jag hitta ett sätt att tjäna pengar på ett sätt jag vill så att jag inte hinner bli deprimerad innan jag får allt det där... det kanske jag hinner bli ändå. Haha! Skoj, alex. Kommer aldig hända. Det vet du.
Frida och jag fantiserar om ett cafe ute skogen i ett träd där vi ska ha ekotema, kul glass, glad packad räkmacka, ox pytt, kall kotlett, bangkaka, plank stek och brännbiff ( annat namn för rostbiff, som marina sa när hon skulle beställa det i charken) och bara stigar som leder dit, folk får navigera sig själva. och vi ska bjuda in folkmusiker och bra poeter och ha trevligt. vi ska bara hitta ett sätta att bygga det där cafeet i trädet på...så ska vi ha filmkväll, kent blir speciellt inbjuden och den gången får han välja film. och halloweenparty med massa gosedjur så att folka kan roa sig. och äter folk för mycket så får frida ha sin kvällsgympa inspererad av pampersreklamen. sedan ska vi sätta upp citat från folk, typ, "alltså du dras till snygga människor." "ja, jag vill ju inte känna mig ensam," av sofia och marina.
jag har i alla fall inte slut på ideer...
puss och kram och trevlig dag.
kan ni inte sova så köp en nallen, inte sömnpiller. jag ska ta med min till uppsala.
coolt att ulla läste det där andra, hatkärlek till er alla, jag trodde verkligen att jag bara skrev till frida, därför kom allting från hjärtat, det gör det här med, i och för sig, på egen risk. det där med att jag ska ha utedass är sant, jag vill att mina ungar ska få uppleva den gemenskap som blir när man sitter uppradade alla fem på utedasset med dörren öppen och tittar ut på den gröna sommaren. det där med att jag ska låsa in min man där kommer aldig hända. jag är för snäll för det. däremot kommer jag hota honom med det på skoj, då kommer han säga att han hur lätt som helst skulle kunnat ta sig ut därifrån, men känner sig ändå rädd för jag har gett honom den där blicken som får alla att bli rädd för mig. den blicken går i släkten. själv blir man nästan imun. sedan kommer jag att känna mig som en elak människa och kommer börja laga maten själv och han kommer hjälpa till, annars hade jag inte valt honom, för det första. så är det.
varför jag skrev sådär om utedasset och min karl vara bara alexandraskämt, sånt som får folk att blir rädda för mig och som får frida och mig att skratta. ett så kallat inträdesprov för om du klarar av en relation med alexandra. ta det inte så allvarligt. ta det med en näve salt och en skyffel grus.
det var det här de kallade det verkliga livet när man gick i skolan. bostad, försäkring, jobb, bidrag, körkort, besiktning, ansökan...
varenda gång man skriver en ansökan så känns det som att man ansöker om att leva vidare. så känns det. innan man vänjer sig måste man kämpa tils man vänjer sig.
jag besiktade bilen för första gången igår, var orolig kvällen innan, blev nervös en halvtimme innan och var jublande glad efter, därför åkte jag till biblan och lånade en bok. jag tyckte jag var värde det. har börjat läsa ljudböcker, det är som att se en lååång härlig film. vill jag inte ha med språket utan bara historien, så blir det ljudbok, och om jag känner mig lat. vill jag ha med allting, språket, historien, meningarna, styckeindelningarna så läser jag långsamt från boken, njuter, som jag gör med gösta berling. jag ville inte läsa ut den för allting är så bra, vill bara njuta. men det var inte den jag lånade. jag lånade hundarna i riga. jag ska läsa de mankellböckerna har jag fått för mig, jag har bara sett filmerna.
innan visste man att det alltid skulle orda sig för då var ens liv inrutat, man vågade drömma. det är nu, nu man ska våga göra dem verkliga, men nu vet man inte om det kommer att ordna sig, för ens liv är inte längre inrutat.
man får ta sina chanser. ha lite driv. chansa. driva. hela tiden ansöka om att leva vidare. och hoppas på att det beviljas. annars lever man ändå. då blir man desperat. då slutar man kanske ansöka och slår sig in och fram istället. hej, jag råkar leva här, idiot. det är mitt liv, mitt.
får jag någon gång min röda stuga med vita knutar i skogen och senapsgult runt fodret kring fönstrena kommer jag vara nöjd och lycklig. en tekokare, rinnande vatten och el till min dator, kyl, frys, tvätt diskmaskin och värme och en kakelugn, då blir jag glad. träden nära huset och bara klippa gräset när jag har lust. jag vill ha det. men först måste jag hitta ett sätt att tjäna pengar på ett sätt jag vill så att jag inte hinner bli deprimerad innan jag får allt det där... det kanske jag hinner bli ändå. Haha! Skoj, alex. Kommer aldig hända. Det vet du.
Frida och jag fantiserar om ett cafe ute skogen i ett träd där vi ska ha ekotema, kul glass, glad packad räkmacka, ox pytt, kall kotlett, bangkaka, plank stek och brännbiff ( annat namn för rostbiff, som marina sa när hon skulle beställa det i charken) och bara stigar som leder dit, folk får navigera sig själva. och vi ska bjuda in folkmusiker och bra poeter och ha trevligt. vi ska bara hitta ett sätta att bygga det där cafeet i trädet på...så ska vi ha filmkväll, kent blir speciellt inbjuden och den gången får han välja film. och halloweenparty med massa gosedjur så att folka kan roa sig. och äter folk för mycket så får frida ha sin kvällsgympa inspererad av pampersreklamen. sedan ska vi sätta upp citat från folk, typ, "alltså du dras till snygga människor." "ja, jag vill ju inte känna mig ensam," av sofia och marina.
jag har i alla fall inte slut på ideer...
puss och kram och trevlig dag.
kan ni inte sova så köp en nallen, inte sömnpiller. jag ska ta med min till uppsala.
torsdag 19 juni 2008
Hatkärlek till er alla.
Jag har tagit studenten, jag har en vit mössa på hyllan i mitt rum med söt nalle bredvid, jag samlar på nallar, när jag hade halloweenparty här förra året blev jag fascinerad över andras facsination över de små liven som gjorde ens liv lättare när man var liten och tänkte att fler skulle ha sparat sina nallar. jag har inte hjärta att slänga dem, och kommer aldrig ha.
kära frida tyckte jag skulle skriva lite här så nu gör jag det. vi ska sticka till skottland hade vi tänkt, men vi vet inte när inte vilken vecka inte vilken tid på dygnet helst mitt i natten och nu kom jag på att jag tycker att punkt och stor bokstav är fruktansvärt överskattat. däremot inte rättstavning. stava rätt! vi ska fira midsommar i morgon, nej i övermorgon, hahha, skoja bara, i morgon. undra om det är någon som kan läsa den här texten och fatta den. förresten det är ingen som läser den mer än frida så skitsamma åt helvete. var ligger det, jag vet inte på andra sidan världen, nej i afrika. vilken flagga har afrika frågade stina en gång, nu ska man inte hänga ut folk och så men jag menar europa har ju faktiskt en flagga så varför skulle inte afrika kunna skaffa sig en?
host.
jag har skrivit hela dagen, mitt wannabe författarprojekt tills jag blir författare förståss, alla tycker att det är jättebra. host, jag vet inte om jag ska förlora förtroendet för dem eller inte, har inte bestämt mig än. eller om jag ska göra som Paris Hilton när hon gör vän-test. är det här snyggt frågar hon och ni vet ju att en äkta vän talar sanning. måste man skaffa en lögndetektor då? har ni sett det där programmet, åh, vad heter det? det där med lögndetektor och intima frågor, jättespännande tycker inte jag men andra tycker det tydligen. o shit vad mycket det blev.
jo jag vi var ju på bal också kan jag ju berätta. jag var extremsnygg tyckte jag tills jag såg fotona. jag skulle ha gjort något annat med mitt hår. åt helvete. min kläning var urfuckingjävlaläcker i alla fall, det kan ingen ta ifrån mig, kan dock bero på att den inte är en del av min kropp. håll käft alex, du ääääär snygg, prata inte skit, det vet du att vi inte är. så, men vi trivs med varandra ändå. så. tack och lov.
pratade med mårten om hästar, pratade med klara om feminism och hävde i mig sprit för att bli snygg tillsammans med frida. okej, det sista var nästan sant bara. kul om det skulle varit sant.
det är fan status och supa i vaggeryd. Hjortsjön nästa liksom! Hoppas ni går för långt så ni hinner drunka på vägen.
ja, jag måste ju berätta lite om studenten också. min klänning gick sönder, mina strumbyxor gick sönder och allt var ta mig fan helt perfekt. ja, och så glömde jag mobilen hemma, skrek mig hes, drack rosa panten och blaskig screwdriver, kramade simon, fick puss på kinden av mårten, dansade supersexigt med frida och ana, vet dock inte om de kommer ihåg det eller om jag kommer ihåg fel. alex, man blir inte full på två rosa pantern och en blaskig screwdriver även om det är lite för mycket vodka i. nej, men jag var tvungen att försöka, spänningshöjande faktor du vet i livet. vad? idot, är du skitso. kan du inte ens stav eller? nej, men det låter så när man säger det, idiot.
jag fick underbart mejl från mona också. ärlgit talat, jag kan räkna alla snälla och bra människor jag känner på mina tio fingrar, möjligt att jag får ta till några tår, men så illa är det. världen är ett helvete, man behöver inte åka till afrik för att inse det.
tänk om jag skulle läsa det här på ett poetryslam jag skulle blir diskad direkt för överskridande av tid, annars skulle jag fan soppat mattan med dem. med soppkvasten i munnen.
vi var på poetryslam förresten. jag tror att vi lät för mycket, men det sket vi i, frida trivdes, efter vi båda hade undrat vad fan vi gjorde där under de tre första poeternas tråkiga jävla läsning, vem fan känner till göran palm? sedan kom bob hansson, fan vad pigg man blev, man piggnade till direkt, fast jag satt och skämdes över att jag samtidgit fanns till och det jag hade råkat fråga honom en gång, jag hoppas han inte kommer ihåg det, det gör han säkert inte, jag hoppas han har dåligt minne och är en fruktansvärt upptagen man så han inte hinner komma ihåg saker. tack.
sedan var det poetryslam efter maten. frida och jag skrek bokstavligen efter mat, vi var till och med så desperata att vi gick in och frågade en poet i matsalen om han visste om det fanns mat här någonstans, han sa att för det första jobbar inte jag här, nehe, men det kan du väl det om det finns mat här för det, mat är livsviktigt, vi skulle frågat om han kunde bjuda oss på en potatis från hans talrik, bara för att...liksom. om jag hade vetat att han var poet och att han skulle tävla hade jag inte pratat med honom kan jag säga. vi köpte pizza istället. smällde den på fem minuter, tack vare att det var knott som fan ute. sedan råkade jag säga okej till att vara jury, aldrig mer i mitt jävla liv säger jag bara. jag kände mig oerhört mobbad, jag gav hög poäng till dem som andra gav låga poäng till och tvärt om, alltså räknades aldrig min poäng med ens. varför skulle jag vara jury? pretantiös jävlar.
nån som skrev en dikt om en man som älskade sig själv och som läste den till bob hansson vann. skulle aldrig vågat göra en sådan sak. det gör man inte.
vad ska jag skriva mer?
jo, självklart, metal town nästa helg, jag längtar för så ska jag headbanga och ha svart negellack, göra såntdär tecken med handen, skrika bröla på det där typiska heavy metalsättet och drick och ragga. hahaha. trodde vi inte om dej alexandra, nej inte jag heller. gustav och simon fattade aldrig att vi ska på metal town fast vi sa det tre gånger jag och frida, jag tror inte att de har fattat det än i deras trång hjärnor. sorry gays. nu har ni någon att bevisa. ta inte illa upp. jag tycker om er ändå, även om ni aldig sluta förvånas över att vi inte är dem ni tror att vi är. förresten, vad tror ni att vi är? inte metal town typen, inte metallica, inte iron maden, inte hästtypen, är vi ingenting mera? nej usch, sluta vara så aggresiv alex, de kan bli ledsna, sårade ta åt sig till och med. nej usch, oj då. jag sa ju att jag tycker om dem ändå. räcker inte det? nej.
jag hoppas alexander blir ljudteckniker i alla fall.
mamma säger att jag har vass tunga. jag är inte säker på vad hon menar med det. men folk tenderar generellt att bli förvånade när jag öppnar munnen, jag vet inte vad det beror på. kanske för att de tror att jag inte var någonting och sedan visade jag att jag var det visst ojsan hoppsan så kan det gå.
jag hatar grönt te för övrigt.
för övrig information kan ni ju kontakta mig jag finns i telefonkatalogen. men be warned jag är en mycket otrevlig människa. jag ska isolera mig i skogen och låsa in min karl, om jag hittar nån, på utedasset. ja jag ska ha ett utedass. han får endast komma ut när jag ska sitta där inne. vadå äckligt och skita innne. jag har en förkärlek för utedass faktiskt. när jag var liten hade vi ett utedass, som alla tre barnen satt uppradade i. bajsa nu barn.
vi sprang runt nakna också. perversa typer ute på landet. det är därför jag ska bosätta mig på landet. för att jag ska kunne springa runt naken utan grannnens elaka kommentar om min kropp.
det blir väl bär och rötter till föda, antar jag för jag hatar att laga mat och väldigt mycket pizza och kebab och sånt. äter det naken. med karl i utedasset. hur mycket mat lagar du för att få komma ut? ett, kryss eller två?
nej usch, nu börjar jag svamla för mycket känner jag, lite på gränsen alex, men som sagt, jag menar inget illa, jag tror jag är en god människa innerst inne.
hyser hatkärlek till er alla, inklusive mig själv, och godnatt.
trevlig midsommar.
hoppas ingen läser detta förresten.
hejdå.
kära frida tyckte jag skulle skriva lite här så nu gör jag det. vi ska sticka till skottland hade vi tänkt, men vi vet inte när inte vilken vecka inte vilken tid på dygnet helst mitt i natten och nu kom jag på att jag tycker att punkt och stor bokstav är fruktansvärt överskattat. däremot inte rättstavning. stava rätt! vi ska fira midsommar i morgon, nej i övermorgon, hahha, skoja bara, i morgon. undra om det är någon som kan läsa den här texten och fatta den. förresten det är ingen som läser den mer än frida så skitsamma åt helvete. var ligger det, jag vet inte på andra sidan världen, nej i afrika. vilken flagga har afrika frågade stina en gång, nu ska man inte hänga ut folk och så men jag menar europa har ju faktiskt en flagga så varför skulle inte afrika kunna skaffa sig en?
host.
jag har skrivit hela dagen, mitt wannabe författarprojekt tills jag blir författare förståss, alla tycker att det är jättebra. host, jag vet inte om jag ska förlora förtroendet för dem eller inte, har inte bestämt mig än. eller om jag ska göra som Paris Hilton när hon gör vän-test. är det här snyggt frågar hon och ni vet ju att en äkta vän talar sanning. måste man skaffa en lögndetektor då? har ni sett det där programmet, åh, vad heter det? det där med lögndetektor och intima frågor, jättespännande tycker inte jag men andra tycker det tydligen. o shit vad mycket det blev.
jo jag vi var ju på bal också kan jag ju berätta. jag var extremsnygg tyckte jag tills jag såg fotona. jag skulle ha gjort något annat med mitt hår. åt helvete. min kläning var urfuckingjävlaläcker i alla fall, det kan ingen ta ifrån mig, kan dock bero på att den inte är en del av min kropp. håll käft alex, du ääääär snygg, prata inte skit, det vet du att vi inte är. så, men vi trivs med varandra ändå. så. tack och lov.
pratade med mårten om hästar, pratade med klara om feminism och hävde i mig sprit för att bli snygg tillsammans med frida. okej, det sista var nästan sant bara. kul om det skulle varit sant.
det är fan status och supa i vaggeryd. Hjortsjön nästa liksom! Hoppas ni går för långt så ni hinner drunka på vägen.
ja, jag måste ju berätta lite om studenten också. min klänning gick sönder, mina strumbyxor gick sönder och allt var ta mig fan helt perfekt. ja, och så glömde jag mobilen hemma, skrek mig hes, drack rosa panten och blaskig screwdriver, kramade simon, fick puss på kinden av mårten, dansade supersexigt med frida och ana, vet dock inte om de kommer ihåg det eller om jag kommer ihåg fel. alex, man blir inte full på två rosa pantern och en blaskig screwdriver även om det är lite för mycket vodka i. nej, men jag var tvungen att försöka, spänningshöjande faktor du vet i livet. vad? idot, är du skitso. kan du inte ens stav eller? nej, men det låter så när man säger det, idiot.
jag fick underbart mejl från mona också. ärlgit talat, jag kan räkna alla snälla och bra människor jag känner på mina tio fingrar, möjligt att jag får ta till några tår, men så illa är det. världen är ett helvete, man behöver inte åka till afrik för att inse det.
tänk om jag skulle läsa det här på ett poetryslam jag skulle blir diskad direkt för överskridande av tid, annars skulle jag fan soppat mattan med dem. med soppkvasten i munnen.
vi var på poetryslam förresten. jag tror att vi lät för mycket, men det sket vi i, frida trivdes, efter vi båda hade undrat vad fan vi gjorde där under de tre första poeternas tråkiga jävla läsning, vem fan känner till göran palm? sedan kom bob hansson, fan vad pigg man blev, man piggnade till direkt, fast jag satt och skämdes över att jag samtidgit fanns till och det jag hade råkat fråga honom en gång, jag hoppas han inte kommer ihåg det, det gör han säkert inte, jag hoppas han har dåligt minne och är en fruktansvärt upptagen man så han inte hinner komma ihåg saker. tack.
sedan var det poetryslam efter maten. frida och jag skrek bokstavligen efter mat, vi var till och med så desperata att vi gick in och frågade en poet i matsalen om han visste om det fanns mat här någonstans, han sa att för det första jobbar inte jag här, nehe, men det kan du väl det om det finns mat här för det, mat är livsviktigt, vi skulle frågat om han kunde bjuda oss på en potatis från hans talrik, bara för att...liksom. om jag hade vetat att han var poet och att han skulle tävla hade jag inte pratat med honom kan jag säga. vi köpte pizza istället. smällde den på fem minuter, tack vare att det var knott som fan ute. sedan råkade jag säga okej till att vara jury, aldrig mer i mitt jävla liv säger jag bara. jag kände mig oerhört mobbad, jag gav hög poäng till dem som andra gav låga poäng till och tvärt om, alltså räknades aldrig min poäng med ens. varför skulle jag vara jury? pretantiös jävlar.
nån som skrev en dikt om en man som älskade sig själv och som läste den till bob hansson vann. skulle aldrig vågat göra en sådan sak. det gör man inte.
vad ska jag skriva mer?
jo, självklart, metal town nästa helg, jag längtar för så ska jag headbanga och ha svart negellack, göra såntdär tecken med handen, skrika bröla på det där typiska heavy metalsättet och drick och ragga. hahaha. trodde vi inte om dej alexandra, nej inte jag heller. gustav och simon fattade aldrig att vi ska på metal town fast vi sa det tre gånger jag och frida, jag tror inte att de har fattat det än i deras trång hjärnor. sorry gays. nu har ni någon att bevisa. ta inte illa upp. jag tycker om er ändå, även om ni aldig sluta förvånas över att vi inte är dem ni tror att vi är. förresten, vad tror ni att vi är? inte metal town typen, inte metallica, inte iron maden, inte hästtypen, är vi ingenting mera? nej usch, sluta vara så aggresiv alex, de kan bli ledsna, sårade ta åt sig till och med. nej usch, oj då. jag sa ju att jag tycker om dem ändå. räcker inte det? nej.
jag hoppas alexander blir ljudteckniker i alla fall.
mamma säger att jag har vass tunga. jag är inte säker på vad hon menar med det. men folk tenderar generellt att bli förvånade när jag öppnar munnen, jag vet inte vad det beror på. kanske för att de tror att jag inte var någonting och sedan visade jag att jag var det visst ojsan hoppsan så kan det gå.
jag hatar grönt te för övrigt.
för övrig information kan ni ju kontakta mig jag finns i telefonkatalogen. men be warned jag är en mycket otrevlig människa. jag ska isolera mig i skogen och låsa in min karl, om jag hittar nån, på utedasset. ja jag ska ha ett utedass. han får endast komma ut när jag ska sitta där inne. vadå äckligt och skita innne. jag har en förkärlek för utedass faktiskt. när jag var liten hade vi ett utedass, som alla tre barnen satt uppradade i. bajsa nu barn.
vi sprang runt nakna också. perversa typer ute på landet. det är därför jag ska bosätta mig på landet. för att jag ska kunne springa runt naken utan grannnens elaka kommentar om min kropp.
det blir väl bär och rötter till föda, antar jag för jag hatar att laga mat och väldigt mycket pizza och kebab och sånt. äter det naken. med karl i utedasset. hur mycket mat lagar du för att få komma ut? ett, kryss eller två?
nej usch, nu börjar jag svamla för mycket känner jag, lite på gränsen alex, men som sagt, jag menar inget illa, jag tror jag är en god människa innerst inne.
hyser hatkärlek till er alla, inklusive mig själv, och godnatt.
trevlig midsommar.
hoppas ingen läser detta förresten.
hejdå.
torsdag 20 december 2007
bästa böcker detta året.
femlista på de bästa böcker som jag läst på min måsteläsalista detta året.
jk rowling harry potter and the deathly hallows
franz kafka förvandlingen
selma lagerlöf gösta berlings saga
jane austen stolthet och fördom
viginia woolf mrs dalloway
jk rowling harry potter and the deathly hallows
franz kafka förvandlingen
selma lagerlöf gösta berlings saga
jane austen stolthet och fördom
viginia woolf mrs dalloway
söndag 16 december 2007
En jag lista
Namn: Alexandra Sara Magdalena Melander
Kallas också för: Alex (Fröken Melander)
Född: 17 februari 1989.
Jag kommer från: Bratteborg.
Och bor nu: Södra hult.
Civilstånd: singel.
Barn: nej.
Utbildning: Grundskola, går nu sista året i gymnasiet, samhällsvetenskapliga programmet, planerar för att läsa lingvistik och nordiska språk och litteraturvetenskap.
Mitt tråkigaste jobb någonsin: diskare.
Det karaktärsdrag jag är minst stolt över: ibland kan jag vara för öppen, jag har en förmåga att säga fel saker vid fel tillfällen så att folk tittar konstigt på mig eller blir väldigt tysta och skäms å mina vägnar, bara för att de tror att jag inte har vett nog att skämas över mig själv, vilket jag kan meddela att jag gör dagligen.
Favoritprogram i TV: Prison Break.
Hon spelar mig i filmen om mitt liv: Keira Knightly.
Min stora idol är: Astrid Lindgren.
En kändis jag kan tänka mig att byta plats med: Ingen, för jag har ingen lust att bli jagad av paparazis eller svara på idiotfrågor från jounalister eller bli svärmad av folk på gatan eller bli intervjuad i tv och göra bort mig.
Jag kan det här och det är jag stolt över: se ut som om jag tänker mörda någon med ögonen.
Jag skulle vilja lära mig mer om: hur man skriver en bra novell.
Det här visste ni nog inte om mig: jag fick G i matte B.
När jag är helt ledig gillar jag att: skriva och läsa och rida och titta på film.
Favorit......
......maträtt: älgköttsgryta med kantareller och potatis och lingonsylt.
......film: Finding Neverland, men snart kommer det bli Arn- tempelriddaren.
......lag: HV71!
......musik: klassiskt.
......bok: Bröderna Lejonhjärta.
......drink: hemmagjord milkshake.
Kallas också för: Alex (Fröken Melander)
Född: 17 februari 1989.
Jag kommer från: Bratteborg.
Och bor nu: Södra hult.
Civilstånd: singel.
Barn: nej.
Utbildning: Grundskola, går nu sista året i gymnasiet, samhällsvetenskapliga programmet, planerar för att läsa lingvistik och nordiska språk och litteraturvetenskap.
Mitt tråkigaste jobb någonsin: diskare.
Det karaktärsdrag jag är minst stolt över: ibland kan jag vara för öppen, jag har en förmåga att säga fel saker vid fel tillfällen så att folk tittar konstigt på mig eller blir väldigt tysta och skäms å mina vägnar, bara för att de tror att jag inte har vett nog att skämas över mig själv, vilket jag kan meddela att jag gör dagligen.
Favoritprogram i TV: Prison Break.
Hon spelar mig i filmen om mitt liv: Keira Knightly.
Min stora idol är: Astrid Lindgren.
En kändis jag kan tänka mig att byta plats med: Ingen, för jag har ingen lust att bli jagad av paparazis eller svara på idiotfrågor från jounalister eller bli svärmad av folk på gatan eller bli intervjuad i tv och göra bort mig.
Jag kan det här och det är jag stolt över: se ut som om jag tänker mörda någon med ögonen.
Jag skulle vilja lära mig mer om: hur man skriver en bra novell.
Det här visste ni nog inte om mig: jag fick G i matte B.
När jag är helt ledig gillar jag att: skriva och läsa och rida och titta på film.
Favorit......
......maträtt: älgköttsgryta med kantareller och potatis och lingonsylt.
......film: Finding Neverland, men snart kommer det bli Arn- tempelriddaren.
......lag: HV71!
......musik: klassiskt.
......bok: Bröderna Lejonhjärta.
......drink: hemmagjord milkshake.
onsdag 14 november 2007
Fem karaktärer på midda
Dessa fiktiva litterära karaktärer skulle jag vilja kalasa med:
Cecilia Blanka från Arnböckerna. Hon är sååå cool. Girlpower! Hon får mig att skratta högt i boken med sin små tuffheter, så hon ska få tillfälle att lära mig lite sånt på middan. Jag ska bli som henne. Vi ska snacka politik och att kvinnor måste hålla ihop. Och så kan hon stämma upp i sång och sjunga för mig, för jag kan inte sjunga och fullkomligt älskbeundrar personer som kan det.
Malin i Malinböckerna av Hans Peterson. Hon och jag är absoluta soulmates. Det vet jag. Medan vi smälter maten kan vi gå ut och fantisera, hunsa med våra syskon och klättra i ekarna. Sedan kan jag berätta för henne vad en hömogul är och efter efträtten kan vi gå ut och kolla höskulle efter dem. Vi hittar säkert några, för vi har ögon för sånna saker.
Luna i Harry Potter. Hon måste komma och fälla fullkomligt underbara kommentarer och varje person på middan och prata om alla skojiga saker som hennes pappa skriver om. Och hon följer säkert gärna med och letar hömogul efter efträtten. Då fäller hon säkert en såndär pricksäker kommentar igen, fullkomligt ärlig och helt igenom välmenande, drömmande och supercool.
Arn i Arnböckerna. Han är en sådan där kille som man kan prata supertrevliga saker med. Och jag tror att han och Luna skulle ha väldigt trevligt också. Han är både mjuk och hård, otroligt kärleksfull, stark och fördomsfri. Fast jag skulle i och för sig riskera att bli kär i honom...
Pippin i Sagan om Ringen. För att lätta upp stämningen, han har underbar humor, får mig att skratta, sjunger underbart, han kan sjunga med Cecilia Blanka, han kan lära mig bordsdansen som de dansar i tredje filmen och så kan vi dansa den på bordet och så kan han vara lite hömogul. Han är så underbart barnsligt roligt naiv och underbar och snäll och skojig. Honom vill jag ha på mitt kalas!
Cecilia Blanka från Arnböckerna. Hon är sååå cool. Girlpower! Hon får mig att skratta högt i boken med sin små tuffheter, så hon ska få tillfälle att lära mig lite sånt på middan. Jag ska bli som henne. Vi ska snacka politik och att kvinnor måste hålla ihop. Och så kan hon stämma upp i sång och sjunga för mig, för jag kan inte sjunga och fullkomligt älskbeundrar personer som kan det.
Malin i Malinböckerna av Hans Peterson. Hon och jag är absoluta soulmates. Det vet jag. Medan vi smälter maten kan vi gå ut och fantisera, hunsa med våra syskon och klättra i ekarna. Sedan kan jag berätta för henne vad en hömogul är och efter efträtten kan vi gå ut och kolla höskulle efter dem. Vi hittar säkert några, för vi har ögon för sånna saker.
Luna i Harry Potter. Hon måste komma och fälla fullkomligt underbara kommentarer och varje person på middan och prata om alla skojiga saker som hennes pappa skriver om. Och hon följer säkert gärna med och letar hömogul efter efträtten. Då fäller hon säkert en såndär pricksäker kommentar igen, fullkomligt ärlig och helt igenom välmenande, drömmande och supercool.
Arn i Arnböckerna. Han är en sådan där kille som man kan prata supertrevliga saker med. Och jag tror att han och Luna skulle ha väldigt trevligt också. Han är både mjuk och hård, otroligt kärleksfull, stark och fördomsfri. Fast jag skulle i och för sig riskera att bli kär i honom...
Pippin i Sagan om Ringen. För att lätta upp stämningen, han har underbar humor, får mig att skratta, sjunger underbart, han kan sjunga med Cecilia Blanka, han kan lära mig bordsdansen som de dansar i tredje filmen och så kan vi dansa den på bordet och så kan han vara lite hömogul. Han är så underbart barnsligt roligt naiv och underbar och snäll och skojig. Honom vill jag ha på mitt kalas!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)