måndag 28 september 2009

Då var det färdigt. Frustration och idioter.

Jaha.
Då var det färdigt.
Det blev nog inte så bra, men det blev färdigt, inskickat, i tid. Det är huvudsaken. Nu är det gjort. Analysuppgiften. September. Och Avatar.
Idag har jag räckt upp handen på nästan varenda fråga och lyckats med att inte somna eller resa mig upp och störta ut ur klassrummet när han håller sina långrandiga, aldrig komma till saken föreläsningar framme vid kartedern. Idag ringde telefonen tre gånger, första gången svarade han, andra gången satte han den på ljudlöst, tredje gången stängde han av den.
Cim bad honom att komma till saken nångång (bra sagt) då sa han att han skulle det. Jag vet inte riktigt. Men det är otroligt tråkigt och frustrerande.
Jag städar mitt rum nu. Jag brukar alltid göra det efter en period med mycket att göra. Men jag vet inte om jag ska damsuga eller om jag ska skjuta upp det ett par dagar till. Jag får fundera på saken.
Jag tror jag ska ta ett glas vin. Och så ska jag börja läsa Mot fyren av Virginia Woolf. Måste bara bestämma mig för om jag ska läsa på svenska eller engelska, det blir nog engelska, men det är inte säkert. Och så ska jag läsa ett par texter till torsdag också. Maria bad om ursäkt för det där med bortglömd på närläsningslistan. Men jag har inte fått allas texter än. De var nog med att jag skulle lämna min, men det tänkte inte på att jag behövde deras. Men, men, tycker de att deras texter är så dåliga så att de inte vill lämna ut dem så gärna för mig. Jag läser bara de som jag får. Haha! Idioter.
Jag blir klassens know-it-all. Nåt måste jag ju bli. Men varför just det? För att jag inte har lust att hålla käft med saker som jag kan. Och för att jag inte har lust att hålla käft med saker som jag kanske kan. De andra bara sitter där och håller käft, gärna för mig, då få jag prata mer, haha! Idioter.
Men Alexandra, du kan ju inte bara idiotförklara några sådär. JO. Det kan jag. Men det gör jag inte. Det är bara som jag skriver för att ge uttryck för min frustration.
Och jag, min idiot, jag tror jag kan allt. Haha!
Men varför inte? Nån kan väl vara dum nog att tro det. Man kan ju i alla fall försöka. Jag vill delta i lektionena, inte sitta som en passiv avlyssnare, då kan jag lika gänra sätta en bandspelare på record och göra något roligare medan de sitter på hårda obekväma stolar och vrider sig fram och tillbaka, och när lektionen är slut så kan jag gå ut och gå och lyssna igenom bandet (så att jag inte somnar). Jag blir så frustrerad! Vad är det med folk? Varför är det så fel att räcka upp handen om man kan, eller om man tror att man kan? Det skulle vara kul om några fler gjorde det, så kanske man skulle får igång en liten diskussion.
Ja, mamma, jag är nog elitist. Jag är nog know-it-all. But so what? SHIT the same!
Och han säger att jag viftar med handen förtvivlat. Förtvivlat? Ser jag ut att drunkna? Har du sett Hermione i Harry Potter vifta med sin hand? Så ser inte jag ut. Hur jag vet det? Jag ser min hand när jag räcker upp den.
Jaha. Nu ska jag dricka vin och fortsätta med mitt liv. Läsa texter och betala räkning och bli full i fan. Och städa klart till nästa omgång. Snart är det oktober.

Inga kommentarer: