Mellan två klippväggar på stenig stig i Småland

Tänk dig Småland, Eksjö, där kyrkogården ligger precis bredvid militärbyggnaderna. Passande.
Tänk dig kringelikrokväg, där till och med föraren blir åksjuk och där det suger i magen i nerförsbackarna. Och en sjö. Precis intill vägen. Och ett grönblått berg på andra sidan med granar på.
Det är vägen till Skurugata och Skuruhatt. Skyltarna blir mindre och mindre. Naturen vackrare och vildare.
Mitt ute i ingenstans, sa någon som satt i bilen med samma luftfuktighet som en regnskog.
Ingenstans? Verkligen?
Det fanns i alla fall en rastplats. Och det fanns skyltar. Och utedass och sopptunnor som luktar illa.
Vi får en uppgift. Fånga atmosfären på Skurugata och Skuruhatt med ord och bild.
OK. Atmosfär. Ord och bild.
Jag börjar gå in i skogen och upp på ett berg. Det är Skuruhatt. Or so I’m told. Jag har bättre utsikt hemma. Men jag tar kort. Försöker fånga atmosfär. Skogen där långt ner och långt bort blir gråblå. Snyggt, typ.
Vi fortsätter. Den Enkla vägen (den är skyltad) ner till Skurugata. Och vi finner liten söt källa. Det ser ut som i ett annat land, utbrister någon. Varför måste alltid allt vackert se ut som i ett annat land? säger jag. Personen blir stött och säger att jag fattar vad hon menar.
Jag knäpper kort. Försöker tänka ljus, former, linjer. Atmosfääär.
Och vi fortsätter in mellan två klippväggar på stenig stig, där det ser ut som om någon har skurit upp klippan i två för att den inte orkade klättra över. Där i skrevan som vi går i luktar det fuktig sten och kylig luft.
Jag tog nästan två hundra bilder.
Mindre än hälften blev bra. Mindre än den hälften blev riktigt bra. Måste öva kamerainställningar och tänka ljus, former och linjer. Atmosfääär.
Jag kom tillbaka från min eskapad i annat land än Sverige (nämligen Småland) svimfärdiga av hunger. Mat: kycklingsallad.
Mina skor blev utslitna. Jag blev nöjd med fem bilder. Det räcker i alla fall för uppgiften Atmosfär.